Mitt extra liv

I onsdags träffade vi (BOKarna) Johan Unenge efter att ha läst hans bok. Han har bl.a. tecknat Eva och Adam, Ronny och Julia och Livet enligt Rosa.

"Mitt extra liv" utspelar sig i staden Hellevik. I Hellevik finns två snackisar som löpsedlarna varje dag spyr ut ny information om. Hur det går för Helleviks stora stolthet, deras basketlag och hur det går med infångandet av flyktingar. På senaste tiden har det gått lysande för basketlaget, de har ledningen i basketligan och allt tack vare den utländska superspelaren Yosseffs. Samtidigt som invånarna i staden kämpar för att Yosseffs ska få stanna i Sverige och inte landsförvisas ägnar de också mycket tid åt att jaga och försöka fånga in flyktingar som befinner sig i samma situation. Huvudpersonen (berättaren) är en osäker kille som går i högstadiet. Han vet inte vad han ska tycka om flyktingpolitiken och han håller sig utanför demonstrationer och infångningsprojekt. Istället sitter han hemma med kompisen Ubbe och kör krigsspel. Men när en hel stad bara fokuserar på två saker är det svårt att hålla sig undan. Huvudpersonen sätts tillslut i en väldigt svår situation då han måste göra ett val och skaffa sig en åsikt.

Johan Unenges bok är speciell. Det är inte bara en vanlig roman med text sida efter sida. Boken är en serieroman som blandar text och bilder med ojämna mellanrum. Jag är ingen van serieläsare och har inte så bra koll på hur man ska läsa pratbubblor och åt vilket håll m.m. Men när jag läste den här boken hängde jag med hela tiden. Bilderna sammanfattar inte det man har läst utan leder istället handlingen vidare. Bilderna är också oftast utan pratbubblor vilket jag bara tycker är skönt. Uppbyggnaden av den här boken är väldigt ovanlig, jag har i alla fall inte hört talas om någon bok som är uppbyggd på det sättet tidigare, men det passar otroligt bra i den här historien. Utan bilderna skulle jag inte varit lika intresserad och lockad att läsa vidare.

Jag tror att det är många som stör sig på att huvudpersonen är så osäker och bara försöker hålla sig utanför den stora flyktingdebatten. Många gånger kan jag känna "men gör något då!" men i slutändan och efter diskussionen med BOKarna tycker jag att huvudpersonen ska vara som han är. Han blir en speciell person eftersom han inte har någon speciell åsikt och bryr sig mer om sitt tv-spel och vardagslivet.

Något jag irriterar mig på är att jag inte vet var och när den här historien utspelar sig. Jag vet inte vad det är med mig när jag läser men jag vill ha lite kontroll. Jag vet att han bor i Hellevik, men var ligger det? Jag undrar också vilken tid det utspelar sig, är det nutid? Och i så fall finns det grupper idag, med människor, ja nästan en hel stad, som är så emot flyktingar?

Den är värd att läsa, tack vare att den är speciell.

/Hanna