Ett hejdå

Hej!
Som ni kanske har läst på Tonårsboken så ska jag börja blogga där tillsammans med Elin och Klara. Det betyder att jag inte längre kommer att skriva på här på Hannas Boktips. Själva bloggen kommer att finnas kvar och det kommer gå att läsa gamla inlägg. Det har verkligen varit jättekul att skriva här i snart två år och ett stort tack till alla er som läst vad jag  har skrivit och till ni som har kommenterat.

Ha det bra, och fortsätt läsa det jag skriver på Tonårsboken!
Kram /Hanna

Musik i april

Side by side in April sunlight
/Hanna

Debatten om "Här ligger jag och blöder"

För ett par veckor sedan började debatten om Jenny Jägerfeldts augustprisade ungdomsbok "Här ligger jag och blöder". Det var Gunn-Britt Sundström som startade debatten. Det hon kritiserar i sitt inlägg är beskrivningen av huvudkaraktärens mamma, Janas, reaktion när hon får veta att hon lider av Aspergers syndrom. Gunn-Britt Sundström skriver att det inte är realistiskt att Jana reagerar så starkt att hon blir intagen på psykiatrisk klinik.

Jag antar att jag tillhör den målgrupp som boken riktar sig till och jag upplever inte att det var den händelsen som var viktig i boken. Berättelsen är skriven utifrån Majas perspektiv, inte hennes mammas. Det centrala i berättelsen är hur Maja utvecklas som person, inte realismen i mammans reaktioner och beteenden.

Jag tycker själv att Janas reaktion är trovärdig. Hon har levt i hela sitt liv med sina speciella egenskaper och plötsligt en dag får hon veta att det finns en förklaring för varför hon är den hon är. Varför hon inte har varit som andra mammor. Chocken över beskedet tillsammans med besvikelsen över att hon inte kunnat ge den uppfostran hon skulle velat ge Maja gör henne så chockad att hon tas in på psyket.

Det som berörde mig mest i boken var Majas känslor och tankar. Hennes föräldrar fanns inte där för henne när hela hennes liv vändes upp och ner. Då känns det tråkigt att en händelse i boken faktagranskas på det sätt som Gunn-Britt Sundström gör och samtidigt förminskar Jenny Jägerfeldts författarskap och historia.

Vad tycker ni, har ni hört något om debatten?
/Hanna

Poesivecka!

I veckan hade vi poesivecka i skolan, och som jag berättade förut hade vi bara poesi på lektionerna (eller inte på de praktiska ämnena). De poeter som kom och ledde workshops var bl.a. Cecilia Hansson, Oskar Hanska, Olivia Bergendal och Katarina Kieri. Det var väldigt kul att få höra dem prata om poesi och skrivande och att också själv få skriva poesi utifrån deras övningar. Veckan avslutades med en jättebra och rolig Talkshow där några elever i LD var ledare och ett par inbjudna poeter var gäster. Poeterna fick även läsa upp sina dikter och jag blev extremt imponerad. Allt kändes lite som ett program av Skavlan. ( Fast mycket bättre!)

En poet som jag blev sugen på att läsa mer av var Cecilia Hansson. Hon har bla skrivit Spegelsken, en diktsamling som handlar om en tjej som går sista året i 9:an.

Läser ni poesi? Vilka poeter i så fall?

The tallest man on earth - Lyssna!

Jag är otroligt ledsen över att jag inte har skrivit på så länge! Jag har inte läst så mycket på senaste tiden pågrund av tidsbrist. Men nu jag har bara 20 sidor kvar av Hundraåringen.. så snart kommer en recension. Hela den här veckan har vi haft Poesivecka i skolan, bara poesiskrivande på olika sätt, massor av workshops att välja mellan och massor av poeter som lett workshoparna. Det har varit väldigt roligt och jag ska berätta en massa imorgon och lägga ut ett par dikter. Nu är det snart Earth Hour så jag måste stänga av datorn, släcka alla lampor och tända ljus och spela kort istället. Släck ni med!

En annorlunda presskonferens

Idag har jag gjort något väldigt, som Vanja skulle uttrycka det, "Fränt".

I höst öppnar Palatset, och jag hoppas att ni läsare vet vad det är, annars kan ni såklart ta reda på det här eller här. Idag höll jag och fyra andra aktiva VIPPare i Palatsets första presskonferens, och det var vi, barnen och ungdomarna,som ledde den. Det var en väldigt speciell upplevelse att det man sa blev nerskrivet av journalister och att man blev fotad så mycket.

Jag har aldrig varit på en presskonferens förut, de jag har sett har jag sett på TV. Det brukar vara att Zlatan berättar att han ska byta klubb för femtielfte gången. Men den här presskonferensen var annorlunda. Jag berättade t.ex om BOKarna som är bokgruppen i VIPP, för att ge ett exempel på hur VIPPs verksamhet fungerar. Jag fick också berätta om Palatsets aktörer, det vill säga vilka artister, föreningar och personer som kommer att finnas på Palatset när det öppnar i höst. Det var väldigt väldigt kul att få vara med. Svd har redan lagt upp sin artikel på deras hemsidan och jag hoppas att den går att läsa i Kulturdelen imorgon eller om ett par dagar.

Ha det bra!

Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag

Gissa om jag blev glad i veckan när jag hittade den här boken i brevlådan. Recensionsexemplar från Gilla Böcker av Sara Ohlssons nyutgivna bok "Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag". Det var otroligt snällt av dem att skicka den. Det kommer nog dröja ett tag innan recensionen dyker upp på bloggen, det är mycket i skolan och jag läser redan två böcker samtidigt + en tjock svår NO-bok till nationella proven.

Bara titeln ger ju sken av en riktigt bra bok! Ska ni läsa den?

Den besynnerliga händelsen med hunden om natten

Handling

Jag gillade den här boken väldigt väldigt mycket. Som läsare kommer man verkligen in i Christophers huvud och ser världen utifrån hans sätt att se. Det gör man för att historien dels är väldigt bra berättad, t.ex är hans panik över mycket människor och nya platser otroligt bra beskrivet, men man får också en inblick i hur han ser allt genom bilderna, diagrammen och kartorna som finns i boken. Historien är spännande, intressant och nyskapande. Det enda som stör mig är att Christophers föräldrar inte kändes trovärdiga. Jag fick inget grepp om dem. Till en början verkade hans pappa vara väldigt omtänksam och snäll men sedan visade det sig att han döljde en hel del hemligheter för Christopher. Det känns också konstigt att hans pappa inte verkade berätta för så många om Christophers autism. Han kom i obekväma situationer väldigt ofta där t.ex. poliserna misstolkade honom. Men stort sett är boken verkligen läsvärd.

Vad tycker ni om boken?

Något är fel

Jag har inte hittat alls många böcker på bokrean. Faktiskt bara två. "Hundraåringen som klev ut genom fönstret" (Av Jonas Jonasson) och "The boat" ( Av Nam Li ). Jag blir så himla besviken på alla bokhandlar. Borde de inte ta vara på tillfället nu och rea ut en massa böcker så att de för en gång skull säljer mycket? Nuförtiden sker ju den största försäljningen via internet på Adlibris och Bokus och för att inte bokhandlarnna ska försvinna borde de rea ut alla de där titlarna som är ett par år gamla och som folk nog gärna köper för en femtilapp. Men på hyllan för barn-och ungdomsböcker fanns knappt tio titlar som jag inte kände mig ett dugg lockad av att läsa och de kostade alla över 70 kr..

Aja. Något som inte är fel, utan faktiskt väldigt bra är att jag har börjat läsa Malin Isakssons bok "Isnätter". Vi som ska arbeta med releasen har fått ungefär halva boken för att få ett grepp vad den handlar om. Jag har läst 50 sidor och den är verkligen jättebra. Mycket fint poetiskt språk, bra korta kapitel och historien känns trovärdig. Jag längtar efter att få läsa den som en färdig bok.

Ha det bra! /Hanna

Färgskala

När man har sportlov kan man göra saker man annars aldrig hinner . Som t.ex att försöka ordna sina böcker i en färgskala.



Blev sådär.

Vad köper ni?

Idag började bokrean. Tidigare år har jag hängt på låset och köpt en massa böcker redan första dagen, men nu ligger sportlovet en vecka senare än vanligt och jag har fullt upp med skolan och aktiviteter ; så jag kommer troligtvis inte kunna använda mina presentkort på akademibokhandeln förrän på fredag eller lördag.

Böcker jag funderar på att köpa:

  

 


När jag går igenom bokrea-katalogerna blir jag alltid en aning frustrerad.
a) Litteraturen för barn och ungdomar får de sista fyra sidorna i varje katalog.
b) En halv sida av de fyra är tillägnad ungdomsböcker, resten barnböcker.
c) Många böcker jag har köpt under året, och fortfarande inte läst, är nu på rea för extremt billiga priser.
d) Alla bra böcker på rean har jag redan. Typ.

Men jag hittade i alla fall de här sex böckerna som jag ska fundera över lite mer.
Har ni några tips, vad ska ni köpa på rean?

/Hanna

Abstrakt och konkret novellsamling

I etapper har jag läst Miranda Julys "Ingen hör hemma här mer än du", en novellsamling med sammanlagt sexton noveller. Innan har jag sett hennes film Me and you and everyone we know, en film som jag gillade väldigt mycket men samtidigt gjorde mig lite förvirrad och borta. Samma känsla har jag nu efter att ha läst hennes bok.

"En kvinna vaknar om natten av att någon långsamt går uppför trappan till hennes lägenhet. Dana börjar en sykurs för att få lära känna sin chefs fru. "Maria" undervisar en grupp pensionärer i simning i sitt vardagsrum. En jordbävningsexpert planerar hur hon ska förföra prins William ... "

Vissa noveller är korta, andra långa. Vissa noveller är poetiskt skrivna, andra mer vardagligt. Vissa noveller är realistiska, andra overkliga. Vissa noveller handlar om kärlek, andra om att leva livet. Men en sak har alla noveller gemensamt, de är annorlunda och lämnar frågor i mitt huvud. Miranda July har lyckats med den här knorren på slutet som en novell ska ha. Och det är den som gör att jag fortsätter att fundera över novellen när den är slut.

Ett tips för alla er som vill läsa en novellsamling med hvududtemat kärlek, men som även tar upp mycket mycket mer.

Femton svenska riksdaler.

Idag köpte jag tre böcker för femton kronor, second hand. Jag hoppas att de är bra:

-Nick and Norahs oändliga låtlista av David Levithan, Rachel Cohn
-Den besynnerliga händelsen med hunden om natten av Mark Haddon
-Pirates! av Celia Rees

En kompis har tipsat mig om de två översta och jag hoppas att Mark Haddons bok ska vara riktigt bra.

"Christopher har Aspergers syndrom. Han kan alla världens länder och deras huvudstäder, han kan dessutom alla primtal upp till 7057. Men det han inte alls förstår är människor, och deras ibland tvetydiga känslor.


Det här är Christophers berättelse om när han bestämmer sig för att, i fotspåren på sin idol Sherlock Holmes, ta reda på vem som har dödat grannfruns hund. Han har att brottas med inte bara sin egen oförståelse inför den kaotiska omvärlden utan också omvärldens oförmåga att förstå honom. Och i mordgåtan ligger lögner begravda som omkullkastar hela hans tillvaro." (Från bokens baksida)

Jag börjar automatiskt att tänka lite på filmen "I rymden finns inga känslor". Där huvudpersonen har aspergers syndrom, snöar in på vissa saker, har obrytbara vanor och kräver symetri. Det ska bli intressant att jämföra de två berättelserna när jag läst boken men jag tror redan nu att Mark Haddons bok inte är lika humoristisk som "I rymden finns inga känslor".

Har ni läst någon av böckerna jag köpt och vad tycker ni i så fall om dem?

Långt ifrån och nära

Musiken i mitt huvud just nu. Huller om buller. Men ändå.

Miles and miles away <--- Klicka

En ny releasefest!

I torsdags var jag på Palatset för att planera en ny bokreleasefest. Denna gång är det Malin Isakssons nya bok "Isnätterna" som ska släppas. Hon har tidigare skrivit "Brännhett" och "Rör vid mig!". Det kommer nog att bli väldigt kul den här gången också.  Vi kommer att arbeta med musik,foto,text och film för att tolka boken och göra releasefesten så rolig som möjligt. De som kommer till festen kommer också att få delta, i workshops eller på andra sätt.

Det är så roligt att Palatset är med och ordnar boksläpp. Att avsluta ett skrivarbete på ett sådant sätt måste vara så härligt, mycket roligare än att bara maila in de sista raderna till förläggaren och sedan är hela processen slut.

Alla som inte vet vad Palatset är kan läsa här, eller gå in på deras hemsida.

Butterfly (Fjäril) av Sonya Hartnett

Plum är en osäker trettonåring med dåligt självförtroende och är rädd för att sticka ut ur mängden. Hon tycker att hon är tjock och ful, och har svårt att anpassa in i tjejgänget i skolan. Varje gång hon umgås med dem känner hon sig som någon hon inte är och hon blir ofta väldigt sårad av vad de andra tjejerna säger. Plum håller på att bli vuxen och ingen tycks förstå henne varken vänner eller familj. Ensam brottas hon med sina tankar.

Så en dag blir hon av en slump överbjuden till grannen Maureen. Maureen lever med sin ofta frånvarande man och son i huset intill och verkar ha det perfekta livet. Lyckat liv, snygg kropp, fint hus och underbar son. Hon blir den Plum kan prata med, den enda enligt Plum som kan förstå henne och den enda Plum hittar styrka hos så hon kan bryta mönster och göra som hon vill. Maureen lovar att inte vara så falsk som Plums vänner och bry sig om Plums bästa. Men i längden kanske inte Maureen är den förebilden Plum ska ha?
Jag hade väldigt höga förväntningar på den här boken. Jag har hört mycket bra om den och läst riktigt bra recensioner. Så jag läste boken med ett kritiskt öga.

Jag vet inte om det var det att jag läste boken på engelska och därför inte förstod de här smågrejerna som ibland gör en hel bok, men jag fastnade inte riktigt för den. Handlingen var bra och den gick inte för långsamt framåt (boken är ganska kort, ca 200 sidor) och karaktären Plum kändes trovärdig och så ensam och sorglig som jag tror att Sonya Hartnett vill framställa henne och vännerna är verkligen bra beskrivna som hemska och okänsliga. Jag tror bara att boken inte var så fantastisk som jag hade väntat mig.

Den är läsvärd om man vill läsa en bok om en tonåring som söker efter vem hon är, och är sugen på att läsa en bok som inte kan ställas in i kategorin "Feel Good". För boken är dyster och lite sorgsen även om den bara beskriver Plums vanliga liv. Jag måste lära mig att inte bygga upp höga förväntningar, då är det mycket svårare att fastna för en bok. Om jag hade läst den här boken av en slump, kanske hittat den i en dammig hylla på Läkarmissionen, då hade jag sett boken på ett helt annat sätt.

/Hanna

The boy in the striped pyjamas

Nu har jag provat ett helt nytt sätt att läsa en bok. Jag har länge velat läsa "The boy in the striped pyjamas" (Pojken i randig pyjamas) och så hittade jag den på ljudbok, på engelska. Jag har aldrig lyssnat på en ljudbok på engelska förut. Men det var inte mycket svårare än en på svenska.

"The boy in the striped pyjamas" var otroligt bra. Det beror ju mycket på vem som är uppläsare och Michael Maloneys röst passade perfekt till historien som är skriven av John Boyne. Pojken i randig pyjamas är ännu en bok om förintelsen. Men den här boken sticker ut från mängden. Bruno är en tysk, nioårig oskuldsfull liten pojke. Hans far är en naziofficer och Brunos familj tvingas en dag flytta från Berlin till ett ställe långt borta eftersom hans far har tilldelats en viktig uppgift. Bruno tvingas lämna sitt liv och sina vänner i Berlin för att flytta till det lilla stället "Outwith", som han kallar det. De flyttar in en villa  långt ute på landet och Bruno blir snabbt uttråkad av att inte ha någon att leka med. Det enda som finns utanför husets väggar är någon sorts bondgård full av människor i randiga pyjamasar bakom ett stort stängsel. En dag bestämmer han sig för att gå ut på upptäcksfärd. Efter en lång promenad längs stängslet träffar han en liten pojke, också han klädd i en randig pyjamas. En vänskap tar sin början mellan de två pojkarna, trots stängslet som skiljer dem åt.

Det är som är så fruktansvärt bra med den här boken är att den är skriven fullt ut från Brunos perspektiv. Det är en nioårings språk, och ovetande tankar. Han förstår inte vad som försigår där bakom stängslet och vad hans far egentligen jobbar med. Det blir effektfullt och nytt. I en intervju med författaren berättar John Boyne att många läsare har stört och irriterat sig på Brunos naivitet och ovetande, att det blir överdrivet och att han borde förstått vad som försigick. Men John Boyne förklarar på ett bra sätt att vuxna människor innan 1945 inte förstod vad judarna utsattes för, och om det såg någonting eller hörde någonting så satte de inte stopp för det. Det var först efter 1945 som sanningen skakade världen. Då är det ju inte omöjligt att en liten nioårig pojke inte förstod vad som hände. Intervjun är väldigt bra och går att lyssna på sista cd-skivan i ljudboken.

Lyssna på boken, läs boken eller se filmen. Ni kommer inte bli besvikna.

First Aid Kit i Tv4

Som ni kanske redan vet är jag väldigt förtjust i First Aid Kit. Jag blir som förtrollad av deras musik och kan verkligen inte sluta lyssna. I söndags var båda systrarna med i Tv4 där de spelar sin cover av Johnossis "What's the point".



Ni kan kolla vidare på tv4 play och se en intervju samt en video där de spelar en av sina låtar ; "I met up with the king". Om någon av er har hört Fleet Foxes så kan det vara kul att kolla in deras cover av "Tiger Mountain Peasant Song" på youtube. De var bara 15 och 17 år då, och det var tack vare den videon de har lyckats slå utomlands, videon har nästan 2 miljoner visningar.

Läsa en bok två gånger?

Nu är det faktiskt andra gången jag har läst ut Svenne av Per Nilsson. Vanligtvis läser jag sällan en bok två gånger, har jag upplevt boken en gång så räcker det. Jag vill inte höra samma historia igen utan överraskningar och jag är rädd för att jag ska ha växt ifrån boken sedan gången innan och inte gilla den lika mycket som första gången. Det är bara ytterst få böcker jag kan läsa om, kanske en tiondel av mina favoritböcker, Harry Potter och Boktjuven inräknade.

Så när min svenska/so lärare sa att vi skulle läsa Svenne av Per Nilsson blev jag först ganska besviken. Men när jag sedan började läsa upptäckte jag att jag uppskattade boken mycket mer nu än förra gången för drygt två år sedan. Svenne handlar om hur en vanlig svensk kille från landet blir den mest jagade personen i Sverige. Boken känns väldigt aktuell nu när ett främlingsfientligt parti har kommit in i riksdagen och det är precis vad som händer i boken.

Den här gången tror jag att det var tvärtom, istället för att jag har växt ifrån boken har jag växt ifatt den. Jag har mer kunskap om ämnet nu och kan ta till mig mer av boken.

Hur är det för er? Brukar ni läsa om böcker och hur brukar det kännas?

Glöm inte följande.

Hej Hannas läsare!
Ni är väldigt många, tror jag. Inte så konstigt med tanke på att Hanna är världens bästa på att skriva bokrecensioner. Hanna är världens bästa på väldigt mycket. Till exempel:

• Vara snäll
• Vara snygg
• Få en att känna sig bra till mods (typ som Jaspar i Twilight)
• Låta som Birgitta (2.17)
• Veta allt
• Komma på bra idéer
• Rita
• Vara ödmjuk (trots att hon är bäst på allt)
• Hämta på dagis
• Prata
• Skriva (noveller, dikter, nyhetsartiklar, blogginlägg, u name it)
• Skriva bra mail på Facebook
• Planera
• Göra andra glada

Samt mycket, mycket mer. Hanna ät bäst på allt, typ. Ibland gör Hanna mig väldigt avundsjuk men sen kommer jag på hur glad jag är att ha henne som vän. Naw, nu ger Hanna mig en kram. JAG VET ATT NI BLIR F1 AVUND7KA... He he he...

Jag ska i alla fall sova över här i Hannas mirakulöst mysiga hem och det känns väldigt bra.
Hare gött! (I KP står det att gött betyder rumpa men jag tror inte riktigt det.)
Puss från en hemlig.

Kolka av Bengt Ohlsson

Kolka är första boken jag har läst av Bengt Ohlsson och jag gillade den mycket. Den var lätt att läsa, med flytande, levande och bra språk. Den var spännande och tog oväntade vändningar hela tiden. Den klassas som en vuxenbok men kan absolut även läsas av ungdomar. Här är ett klipp från kulturprogrammet "Babel" med en intervju med författaren. Han berättar vad boken handlar om och hur det gick till att skriva den.



Tycker ni boken verkar intressant?

En sagolik föreställning!

Jag hade faktiskt väldigt dålig koll på hur historien om "Den lilla sjöjungfrun" egentligen var. H C Andersens orginalverision har jag inte läst och jag hade bara vaga minnen av Disneys version. Därför var det väldigt kul att få gå på teater och se historien berättad för mig igen, fast på teaterns vis.

Det var en underbar föreställning, otroligt välspelad och allt annat var väldigt bra gjort, rekvisitan, ljuset och speciellt hur scenen var uppbyggd. Som ni ser på bilden fanns ett stort träd i mitten och det trädet stod kvar genom hela föreställningen. Det kunde snurra, hade luckor i stammen som kunde användas som stege eller plattform att stå/sitta på, det kom ljus ur olika hål m.m. Men det bästa av allt var att skådespelarna sprang upp längs stammen, gjorde en liten akrobatisk rörelse och gled ner igen. Allt var fint, sagolikt och spännande.

Ta chansen att se den på Dramaten, det finns biljetter kvar. Den passar för alla åldrar men jag tror verkligen att barn uppskattar den mycket så ta med syskonet eller kusinen.

Det här med book trailer..

Att göra en trailer för en bok verkar vara det nya sättet att göra reklam för böckerna innan de kommit ut i bokhandlarna. Det är en väldigt bra idé. Men något som jag tror kan bli fel är att de som gjort trailern ger huvudkaraktärerna ansikten och det kan faktiskt förstöra hela ens uppfattning av en bok. Så om det ska bli populärt med trailer så skulle jag föredra att de ska vara tecknade trailer som t.ex. den till "The Graveyard Book" här nedan.



Jag hittade faktiskt trailern till "Himlen börjar här" som jag recenserade i det tidigare inlägget. Fin men kanske lite avslöjande av hur huvudkaraktärerna ser ut?



Vad tycker ni?

Otrolig berättelse om kärlek och saknad

Det är inte ofta jag läser en riktigt bra kärleksroman för ungdomar. De som skrivs i Sverige känns ofta väldigt klyschiga, det är samma osäkra huvudkaraktärer, samma fyllefester och samma förbjudna kärlekar. Det finns säkert en hel del sådana böcker i den engelska ungdomslitteraturen också men vad jag har stött på bland engelska ungdomsromaner så har böckerna varit väldigt olika och nyskapande. ”Himlen börjar här” av den amerikanska författaren och poeten Jandy Nelson är en av de böckerna, men den är inte bara nyskapande, den är också fruktansvärt bra skriven, hjärtslitande ,humorfylld, djup och helt klockren.

Lennie är sjutton år och har precis förlorat sin syster Bailey. Utan Bailey känner sig Lennie tom, naken, ensam. Hela livet har hon vuxit upp vid Baileys sida, de har gjort allt tillsammans och plötsligt tvingas Lennie leva livet utan sin syster och allt blir mycket svårare. Lennie börjar t.ex. ifrågasätta varför hennes och Baileys mamma lämnade dem när de bara var små barn och inte hört av sig sedan dess. Hon kan nu inte längre godta sin mormors ursäkt att hennes mamma var rastlös och ville upptäcka världen, resa runt och möta den stora kärleken. Hon vill ha ett svar på sin mammas frånvaro. Tiden efter systerns död möter Lennie själv för första gången kärleken, men hon har svårt att kontrollera sina känslor och lyckas trassla in sig i två förhållanden. Samtidigt kämpar hon med sorgen efter sin systers död och alla oroligheter gör att hennes liv ställs på din spets.

Det märks att Jandy Nelson har varit poet. Dikterna som inleder varje kapitel är väldigt bra skrivna och innan jag visste att hon varit poet häpnade jag över hur bra de var. Det är huvudkaraktären Lennie som får vara författare till dikterna i boken och längst ner på sidan står det var dikten var funnen. Hon strör alltså dikter runt sig som hon klottrat ner på godispapper, pappersmuggar, ristat in i träd o.s.v. Hur dikterna sedan hittats får man inte veta förrän i slutet av boken. Dikterna är en sådan detalj som gör att jag kommer att minnas boken en lång tid framöver.

Historien i ”Himlen börjar här” är så levande. Jag kom på mig själv med att fundera över Lennies situation flera gånger varje dag under dagarna jag läste boken. Det här definitivt en av de bästa böckerna som skrivits 2010.

/Hanna